Jungfru Marie bebådelsedag

Mariadagarna glömmer barockbloggen inte. Denna dag som betyder så mycket för den kristna kyrkan och för oss människor i Norden eftersom den är en fläkt av vår efter en lång vinter är förstås inget undantag. Vi har fröstås ätit våfflor hemma hos mamma men det är inte våfflorna som gör dagen, det är miraklet att Maria trodde och sa ja.

 

Vi protestanter brukar hävda att Jesus brydde sig föga om sin mamma eftersom han säger till sin mamma att alla som tror på honom är hans mor, syster och bror när hans syskon och Maria kommer för att få honom att komma hem och snickra igen, i stället för att predika Guds rike för folket med uppenbar risk för sitt liv.

 

Men vad säger Jesus egentligen? Han säger ju inte att Maria inte är hans mamma, han säger attd en som tror är hans mamma. Maria blir, som jag ser det, utpekad som Jesu mor och ett föredöme i tro här liksom på andra ställen i nya testamentet. Hon litar fullkomligt på Gud. Hon vet att det är förenat med livsfara att bli med barn utom äktenskapet och hon säger ändå ja till uppdraget.

 

När hon går på bröllop med sin timmermansson litar hon fullkomligt på att han kan fixa vinet när det tar slut. Hon bara ber tjänarna göra som han säger, fast Jesu sagt att han ville vara ifred. Maria litar på löftet hon fått om pojken den där dagen Gabriel besökte henne med beskedet att helig Ande skulle fylla henne så hon blir gravid med Guds barn. Den första lilla ungen av miljoners miljarder som får kalla sig för Guds barn tack vare hennes trosvissa JA.

 

Ja, naturligtvis är det dags för denna underbara bild av Bebådelsen med den blivande tonårsmamman som bara läser och knappt bryr sig om ängeln och den pyttelilla Jesus på korset som flyger in genom fönstret ner till hennes upplysta livmoder. Ännu bär Maria den helige Andes och martyrernas röda färg, hennes egen blå återfinns på kuddarna i bänken hon lutar sig mot. Den röda färgen var också de små pojkarnas färg vid denna tid. Rött var dyrt och gavs till de uppburna sönerna, därav rosa på bebisar idag, även om flickorna tagit över den färgen och pojkarna fått jungfru Marias himmelsblå som signum så vi kan se könet på nyfödda barn. Det är ju så oerhört viktigt att veta.

 

 

 

 

 

Maria själv säger ju:- Alla släkten ska prisa mig salig. och man finner maria lyrik,böner och dikter även i fornkyrkan långt innan något katolskt, så jag fastän protestant räds inte "guds moder" (som runstenarna pratar om) :)

http://www.youtube.com/watch?v=TxuSOOpWupc

Bra skrivet, Alma-Lena. Negativ som jag är ;o) ifrågasätter jag dock meningen "Vi protestanter brukar hävda att Jesus brydde sig föga om sin mamma", som bara äger sin giltighet i relation till romerska kyrkans överdrivna mariologi (ungefär som när Jesus säger att vi ska "hata" våra föräldrar men i en annan formulering "inte älska dem mer än honom").

Men det kan ju bero på att jag är uppvuxen i ett EFS-sammanhang där predikanten diktade helt underbara "kärleksdikter" till Maria:

Jungfru, syster och vän, / helgon i himmelen, / moder till Världens Ljus / kvinna av Davids hus! /
/ Vad din begrundan rört, / sällsamt och oerhört, / fyllts av vad störst vi vet: / frälsningens hemlighet! / Sövd av ditt hjärtas sång / vilade Gud en gång, / tills du hans födelsedag / kände hans hjärtas slag. / Själv vart han född till döds; / du och vart barn som föds / låg under syndens bann, / men vad oss tvang tog Han."

Eller:

"Din milda hälsning klingade / i Sakarie hus. / Elisabet den bringade / visioner av Guds ljus. / Den milda vårvind susade / i Juda ljuva berg. / Du kom med blod som brusade / och kinden bar dess färg. / Du förde med, benådade, / en doft av Edens ros. / Din fränka strax den bådade / vem Herren gästat hos. / Hon kände fostret röra sig / och delade dess fröjd / och lät av Anden föra sig / till ljusa sångers höjd."

(Tore Nilsson, 1919-1998)

Lars: Ja, det är så sant.

Andreas H: Ja, inte i alla protestantiska sammanhang förstås, men i många poängteras hur Jesus dissar sin mamma när han säger att det handlar om att tro, fast han faktiskt säger "tro som hon". Katoliker gör ju tyvärr samma misstag fast tvärtom, det kan bli riktigt jobbigt med överdrifterna och omvägen över Maria. Ave Maris Stella låter i mina lågkyrkliga öron som halvt new age-flummig och inspirerad av Isis-kulten. Så du ser jag kan övergeneralisera åt andra hållet med;)