Predikaren 4:10 […] ve den som är ensam! Om han faller finns det ingen som hjälper honom upp.

 

Att vara ensam är döden för en människa, Vi är födda till gemenskap och kommunikation. Talar ingen med barnet lär det sig inte tala, rör ingen vid barnet dör det även om det får mat, värme och tak över huvudet. Ingen människa kan klara sig på egen hand hur gärna vi än vill inbilla oss att vi kan göra det. Alltid har vi en punktlig busschaufför, en skicklig sjuksköterska, en samvetsgrann byggarbetare eller en flitig skolbespisningspersonal att tacka för våra liv.

 

Ändå finns en positiv ensamhet som vi alla också behöver. Det går egentligen stick i stäv mot vår natur som flockdjur. Men alla vet att ensamheten är ett livsvillkor om vi ska mer än överleva och fördjupa livskänslan, kanske är det i ensamheten våra andliga behov får sitt tydligaste uttryck. Pascal skrev:

« Tout le malheur des hommes vient d'une seule chose, qui est de ne savoir pas demeurer en repos, dans une chambre. »*

* Hittade en snygg engelsk översättning: All men's miseries derive from not being able to rest in a quiet room alone.