Symeons lovsång hos Rembrandt

Rembrandt visar hur Jesus är ljuset som ska uppenbaras för hedningarna i denna målning.
 
Klaus skrev i en kommentar att människorna på medelltidsmålningen av Kyndelsmässodagens evangelium och att Rembrandts bilder visar en helt annan inställning till det stora undret i det lilla barnet.
 
Måleriets utveckling visar på hur samhällets syn på människor och Gud förändrades och, som jag ser det, kom närmare sanningen. Precis som Jesus säger att den Heliga Anden ska leda oss vidare i sanningen när vi låter oss påverkas av henne och varandra i kärlek.
Här får även Hanna vara med, en kvinna som verkar ha valt att bli nunna när hon tidigt blev barnlös änka.
 
Jag kommer att tänka på Ordspråksboken där Visheten talar om sig själv så här:
 
Hör, visheten ropar,
insikten låter höra sin röst.
Hon står uppe på höjderna,
vid alla vägar och vägskäl.
I portarna ljuder hennes rop,
vid ingången till staden:
Människor, jag ropar till er,
jag vänder mig till alla och envar.
Ni oerfarna, förvärva klokhet!
Ni dåraktiga, förvärva förstånd!
Lyssna, ty det jag säger är rätt,
sanna ord kommer över mina läppar.
Min mun säger sanningen,
mina läppar skyr det onda.
Alla mina ord är rättfärdiga,
i dem finns inget falskt eller förvänt.
De övertygar den insiktsfulle,
den som nått kunskap vet att de är riktiga.
Ta emot min fostran hellre än silver,
kunskap hellre än rent guld,
ty visheten är mer värd än pärlor,
inga skatter går upp emot henne.
Jag, visheten, är granne med klokheten,
hos mig finns kunskap och omdöme.
Att frukta Herren är att hata det onda.
Jag hatar högfärd och övermod,
onda handlingar och falska ord.
---
Jag älskar dem som älskar mig,
och de som söker mig skall finna mig.
Hos mig finns rikedom och ära,
varaktigt välstånd och framgång.
Mina gåvor är bättre än finaste guld,
mina frukter förmer än rent silver.
Jag går det rättas väg,
rättfärdighetens stigar.
Jag lönar rikt dem som älskar mig
och fyller deras förråd.
Herren skapade mig som det första,
som begynnelsen av sitt verk, för länge sedan.
I urtiden formades jag,
i begynnelsen, innan jorden fanns.
Innan djupen blev till föddes jag,
när det ännu inte fanns källor med vatten,
innan bergen fått sin grund,
innan höjderna fanns föddes jag,
när han ännu inte gjort land och fält
eller mullen som täcker jorden.
När han spände upp himlen var jag där,
när han välvde dess kupa över djupet,
när han fyllde molnen däruppe med kraft
och lät djupets källor bryta fram,
när han satte en gräns för havet
och vattnet stannade där han befallt,
när han lade jordens grundvalar,
då var jag som ett barn hos honom.
Jag var hans glädje dag efter dag
och lekte ständigt inför honom,
jag lekte i hela hans värld
och gladde mig med människorna.
---
...den som finner mig finner livet
och vinner Herrens välbehag.
Men den som försmår mig skadar sig själv,
de som hatar mig älskar döden.
 
Symeon vann livet och det har Rembrandt skildrat så väl i denna målning
 

Kommentarer
Postat av: Lars

Tack tack Alma, ja latinet ord "cultura " = kultur betyder ju bearbetning eller odling, och exempelvis katoliker är ju så pass insiktsfulla att man i sin katekes skriver att musik ska hjälpa människor hän mot andlig mognad.

Visheten är ju odödlig och som skriften säger den rättfärdige en grundval som består på vår jord, därför är bibeln en skatt att gräva ur som inte blir omodern.

Svar: Så sant som du har skrivit det!
barockbloggen.blogg.se

2015-02-06 @ 08:42:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0