Jesus vistas mycket i öknen, precis som kusinen Johannes. Men där andra evangelier betonar hans möte med frestaren är balansen mellan Frestaren och allt det andra i öknen ca 25% Frestare 75% vildmarksliv hos Markus: "Anden drev honom ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom." Fem ord används på Satan och sex ord på djuren. De proportionerna gillar jag.

 

Jesu vildmarksliv tycks i Markus, lejonets tappning, mest ha bestått i just vildmarksliv och bara i en kort sats nämns Satan. Ja tror de proportionerna är helt korrekta. Så mycket överdrivet intressse har slösats på den onde. En del medeltida målningar verkar ju rent besatta* av helvetets plågor och demoner och än idag finns en minst sagt osund kultur kring Satan både i kyrkan och hos dess motståndare.

 

Markus ödslar inte mycket bläck därpå. Att Jesus levde i öknen och hade det ganska bra verkar vara hans huvudpoäng. Han är också den enda evangelist som nämner djuren. Jag ser framför mig hur Jesus, som fick skapelsen i födelsegåva, börjar bygga Guds rike på nytt genom djuren. Predikaren lärde ju oss att djuren och människan är lika eftersom vi delar samma livsande och dör som djuren.** Men en stor skillnad finns och det är att djuren är skapta raka och enkla och förblir så, de syndar helt enkelt inte. Innan Jesus börjar kommunicera Guds rike till människorna som kan alla konster att slingra sig, kommunicerar han med djuren.

 

 

*Förlåt ordvitsen. jag kan skylla på att Kiruna har många språkliga egenheter gemensamt med Göteborg.

**Pred. 3.19: Människans öde och djurens är ett och detsamma: hon dör som de. Samma livsande bor i dem båda.

 

Här kan du läsa om vilka djur Jesus levde med och se bilder på dem som fortfarande lever kvar i vidlmarken.