Den som är

 

Predikaren 5:6 Mitt i alla drömmar, all tomhet, alla ord: Frukta Gud!

 

Mitt i alla bittra sanningar utbrister den vise Predikaren detta. Från att allt är tomhet, rättfärdiga går samma öde till mötes som onda, alla dör till slut och de döda gör ingenting alls, kommer denna positiva utsaga: Frukta Gud! Det finns något du kan välja att göra, något som inte är tomhet.

 

Trots att Predikaren lever långt före Kristus finner hen här en utväg ur tomheten. Här finns någon att relatera till mitt i all ensamhet. Här finns någon att lita på, mitt i all falskhet. Något kan vi göra trots att livet är slump och orättvisa från början till slut. Vi kan välja sida. Det finns ett spår att följa.

 

Predikaren talar inte om en god och en ond makt. För henom finns bara JHWH ingen kan mäta sig med JHWH varandet eller jag är. JHWH är raka motsatsen till h'äväl. JHWH finns till , har alltid funnits och kommer alltid att göra det. I relation med Gud får livet mening.

Fast för mig är att frukta samma som att vara rädd för. Rent språkligt.
Säger inte änglarna på julnatten "frukta inte!" ?
Lite knepigt med det där ordet.

Bra utläggning om fruktan på www.taize.fr

När jag står under ett åskväder eller på stranden av ett hav med höga vågor så kan jag känna ett slags blandning av olika känslor, det är inte alls bara rädsla, det är inte heller bara sommarängs-känslor. Kanske där någonstans någonting av vördnad. Bra ord, vördnad. Den måste jag suga på ett tag innan jag förstår bättre..