Hon som församlar

Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Matt. 6:28-29
 
Predikaren 1:12-13 Jag, Predikaren, var kung över Israel i Jerusalem. Jag föresatte mig att med vishet utforska och undersöka allt som sker under himlen.
 
Predikaren är en gåtfull gestalt i Bibeln. Oftast har boken tillskrivits kung Salomo, presentationen talar ju om en kung över Israel, Davids son. Men namnet "Predikaren" antyder annat. På hebreiska heter Predikaren qoh'älät som är ett verb i particip femininum och betyder "hon som församlar". Vad församlar hon? Lyssnar en församling till hennes visdom? Församlar hon visdomsord och lägger ihop med sina egna erfarenheter? Är hon Salomos spökskrivare som samlar ihop det Salomo dikterar? Var Salomo kvinna?
 
Självbiografiska partier fogas in i livsfilosofin som qoh'älät förmedlar. Där framgår att Predikaren själv prövat att vältra sig i överflöd och massor av partners men ändå funnit enbart tomhet eller fåfänglighet som 1917 års översättning valt att översätta hebreiskans h'äväl med. Svenskan har inte ett ord för h'äväl som egentligen betyder något som innebär både intighet och vindpust/fläkt.
 
Innerst i tillvaron och överflödet finner hon som församlar ingenting. Här liknar Predikaren Siddharta Gautama som var prins och upptäckte hur lyxlivet inte tillfredsställde hans innersta behov av mening i tillvaron. Prins Siddharta blir slutligen en buddha, en upplyst och finner också en form av h'äväl; nirvana, som är lika svåröversatt till svenska. Det brukar översättas som ett tillstånd av ingenting. Nollan kommer från just detta religiösa begrepp och av det förstår vi att Buddhas ingenting är ett positivt tillstånd medan Predikarens h'äväl snarare är ett minustecken.
 
Här slutar alltså likheten med prins Siddharta. För Buddha förespråkar strikt måttfull disciplin och en åttafaldig väg som ska leda till fullkomlighet för att till slut uppnå nirvana och slippa återfödas till denna värld av förvillelse. Predikaren förespråkar i stället att leva fullt ut och njuta av allt som Gud skapat medan vi kan, som svar på tillvarons h'äväl. För Predikaren är tillvaron konkret och verklig medan h'äväl är dess motsats dvs. overkligheten.
 
Predikaren har i stället samma, i grunden positiva, världsbild som Jesus, som också kom från en ofattbart förmögen tillvaro: "Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss." som Paulus skriver i Filipperbrevet 2. Hos Jesus finns en stor likhet med Predikarens livsfilosofi. När Jesus beskriver hur vi ska leva ett gott liv säger han nämligen: "Er far i himlen vet vad ni behöver. Gör er alltså inga bekymmer för morgondagen, var dag har nog av sin egen plåga." Matt. 6:33
 
Paulus var också förtrogen med Predikarens visdom men skriver så här om vishet i första brevet till församlingen i Korinth:
 
"Bröder, tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud. Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet." 
 
I detta är vi alla jämlikar till prins Siddharta och kung Salomo: det är hos Jesus vishet, rättfärdighet, helighet och frihet finns. I honom blir h'äväl sin motsats. I tomheten, det som inte är, möts vi av honom som är och som fyller alla våra behov.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0