Barockbloggen

 

 

 

Ewa-kursen tog också upp sitsen. Vilken sits ger hästen friheten där vi tar ansvar men hästen kan röra sig i balans? Ewa menar att det är den sits jag alltid använder på Smilla än så länge: stöd i stigbyglarna och vikten på sidorna av hästens rygg där starka muskler bär. Detta åstadkoms med att ryttaren vrider in knät och ser till att bakre lårmuskeln hamnar bakåt medan främra lårmuskeln har kontakt mot hästens sida så framifrån ser benet väldigt smalt ut. Barbacka är det på denna del av översknkeln man bör balansera i stället för att sitta tungt ner med stickande sittben på hästens rygg. Jag förklarar dåligt men titta på denna bild så förstår ni:

 

 

 

 

 

 

Apropå namn så är det tydligen så att namn som Ronny och Jimmy i Sverige är överrepresenterade hos dem som dömts till fängelsestraff. Men den Jimmy jag ska skriva om tillhör inte den gruppen. Barockpärlan som ska presenteras är den djupt troende sydtstatsbaptisten, männsikorättskämpen, fredaktivisten och fd presidenten Jimmy Carter.

 

Snart nittio år gammal (han fyller 90 den 1:a oktober i år )är han fortfarande vital och engagerad både i sin hemförsamling där han ibland håller i söndagsskolan.* Han är även engagerad i demokratirörelser och rättviseprojekt runt hela jorden och han är något så ovanligt som en amerikan med miljötänk. Redan när han blev  president 1977  lät han installera solceller på Vita husets tak eftersom ett av hans mål var att föra över USAs energianvändning till förnybara energikällor för att fasa ut oljan.** Needless to say är han idag det rödaste skynket som finns för USAs republikaner och tea party-rörelsen.

 

Så röd är han att Barack Obama håller replängds avstånd till Carter eftersom han inte vill förknippas med denna "vänsterradikal". Men det tycks inte bekymra Carter som nu tillhör "the Elders"*** en grupp vördnadsbjudande ledare där också Nelson Mandela ingick. Andra Elders som kan nämnas är Mary Robinson fd irländsk president, Kofi Annan fd generalsekreterare för FN, Graça Machel, fredsaktivist ooch politiker från Moçambique, samt Nelson Mandelas änka, Gro Harlem Brundtland fd statsminister från Norge och Desmond Tutu biskop från Sydafrika. 

 

Jimmi Carter har agerat som medlare i olika konflikter exempelvis medlade han när USA stod på randen till att invadera Haiti när Haiti stod inför politiskt kaos efter att ha blivit av med den galna diktatorklanen Papa och Baby Doc. Detta gjorde han genom sin bistånds- och fredsorganisation Carter Center som redan hade ett stort arbete i Haiti. Han medlade också fram fred i balkankriget 1994. Han agerade alltså som privatperson, inte delegerad av USAs regering. När jordbävningen drabbade Haiti 2010 tog Jimmy och Rosalynn Carters organisation Habitat for Humanity ett stort ansvar för återuppbyggnaden av landet .

 

Jimmy Carter är nämligen en man som alltid samarbetat mycket nära sin fru Rosalynn Carter som han mötte i sin ungdom och gifte sig med 1946. Han är också bror till den berömda evangelisten Ruth Staples Carter och är en stark förespråkare för kvinnors rättigheter och hälsa runt om i världen. Man kan nog säga att Rosalynn och Jimmy inte kan tänkas utan varandra och de har byggt upp sin organisation tillsammans även om de har olika fokusområden där Rosalynn specialiserat sig på psykisk hälsa och vaccinationskampanjer för barn

 

 2002 fick dock endast Jimmy Carter Nobels fredspris för sina många fredsfrämjande insatser bl.a via Carter Center, där den mest lysande var fredsavtalet mellan Egypten och Israel medan han fortfarande var president i USA. Han är fortfarande djupt engagerad i Israel-Palestina konflikten och är också hatad i hemlandet för sin bok Palestina. Fred inte apartheid (Palestine. Peace not Apartheid 2006) i vilken han tar avstånd från Israels behandling av palestinier utan att kritisera Isarels rätt att existera. En hållning som barockbloggen helt och hållet delar. men bland konservativa Israelvänner anses han numera vara närmast Hamas-aktivist. Ett sorgligt bevis på den polariserade politiska atmosfären i världens mäktigaste demokrati.

 

Man han har naturligtvis också många beundrare i sitt hemland. Efter hans lyckade insats för freden i Haiti fick han detta omdöme i Los Angeles Times: "a preternatural patience and an unshakable faith in his fellow man."

För detta orubbliga förtroende för sin medmänniska har han blivit USAs mest förhånade  ex-president men utanför sitt hemlands gränser röner han desto större aktning. Till dem som högaktar Jimmy Carter sluter sig naturligtvis Barockbloggen som härmed lägger till Jimmy Carters långa lista med utmärkelser hederstiteln Barockpärla.

 

*I makarna Carters hemförsamling innebär det bibelundervisning för alla åldrar innan själva gudstjänsten.

**efterträdaren Ronald Reagan lät montera ned dem så fort han installerats.

***The Elders startades av Kofi Annan för att samla prestigelösa och kloka ledare för att bekämpa globala hot som AIDS, fattigdom och den snabba klmatförändringen.

 

 

 

Två traditionella byzantinska pingstsånger får inleda Pingstdagens stora fest på Barockbloggen. Klippen ger också en god repitition av det grekiska alfabetet eftersom de föredömligt nog är textade:

 

 

Härlig bild som passar in i Pingstens antiauktoritära tid! Lars länkade till den, tack!

 

 

 

I hästkretsar är det som i kristna kretsar: olika läror är för tillfället på modet. En lära säger att man aldrig ska sko sin häst, en annan säger att man alltid ska rida barbacka och bettlöst eller helt utan träns, man kan tänka sig en halsrem under inridningen men sedan ingen utrustning.

 

Ewa berättade på clinicen att när det handlar om skodd/oskodd gäller det att vara inkännande: "Det beror på". Själv har hon många hästar de flesta är oskodda utom två. Sak samma med bettlöst eller olika bett: "Det beror på". En häst går bra bettlöst en annan trivs med tränsbett och en tredje med stång. Enligt en undersökning på SLU där man testade tredelat tränsbett, tvådelat tränsbett och stång visade sig att det finns hästar som gick bra på tvådelat tränsbett, andra gick bäst på tredelat tränsbett och de flesta gick bäst på stång. "Det beror på".

 

Här kommer vårt ansvar in. Vårt ansvar som människor är att använda utrustningen för att kunna kommunicera med hästen och samarbeta utan att orsaka hästen obehag. Att rida barbacka är därför en bra variation men det skapar obehag för hästen om jag rider den i timmar på det sättet eftersom vikten inte fördelas så väl över hästens rygg. Jag rider aldrig Smilla barbacka ännu just av den orsaken. Ewa påminde om att när man sitter upp ska hästen inte märka något: "gör dig obefintlig när du sitter upp". Precis så har jag tänkt från första gången jag satt upp på Smilla.*

 

Vårt ansvar är också att se vad min häst mår bra av, hur just vi kan kommunicera bäst. Att släppa kontrollen innebär också att våga lyssna in sig själv och sin häst och göra det som passar oss bäst vad än den rådande trenden säger. Vi ska våga använda tamhästens kunskaper också inte bara låtsas att den är en vildhäst och kasta bort tusentals år av domesticering.

 

Det mod som krävs för att lyssna in just mina hästar kommer inifrån. Rent praktiskt innebär det att ha en stark core-muskulatur så jag kan ta ansvar för att bära mig själv på hästryggen. Där tänker jag att vi lär oss något viktigt om livet i stort. Kraften kommer inifrån, modet kommer av en vältränad core-muskulatur i själen också. Yttre bekräftelse ska inte styra mig och bära runt mig hit och dit. Med Anden som ett inre ankare blir jag trygg när det stormar runt omkring och trenderna växlar.

 

  *Så jag tycker förstås att Ewa är oerhört klok, vi har ju en tendens att gilla dem som tycker som vi=)

 

 

 

 

 En mycket givande helg med clinic i Vånafjärden avslutade Kristi Himmelsfärdslovet. Det var nog inte bara vädret som gjorde mig så upprymd efter kursen. Det jag mest fastnade för var Ewas budskap om att våga släppa kontrollen och lita på hästen och dess vänskap. Hon kritiserade det som jag alltid tyckt så illa om, den moderna teorin om absolut makt över hästar/hundar*. Hästen som flockdjur är inte hierarkisk utan, som Ewa uttryckte det, cirkulär. Jag skulle nog hellre säga social. det hierarkiska föutsätter alltid ett visst asocialt beteende hos den i toppen av pyramiden som Machiavelli så tydligt ger uttryck för i sin "Fursten".

 

Jag som ofta rider ut med Smilla helt lösspringande fick bekräftat att jag inte gör henne illa eller låter henne "ta över" genom det. Jag försöker ju också ta mitt "vuxenansvar" genom att kalla in henne när vi någon enstaka gång stöter på folk i skogen precis som jag kopplar hundarna när det så krävs. Nu gäller det bara för mig att ta ur kroppen ett halvt liv av ridning som syftade till en inbillad total kontroll över hästen. I vissa stunder når jag verkligen dit och låter hästarna bjuda på det de vill bjuda på. Det blir ju, som alla som rider kraftskapande vet, fantastiskt vackert och harmoniskt när hästen bjuder på rörelser som en ökad trav som bara flyter, vilket Smilla gjorde en underbar kväll, eller en levad som Chateau gör ibland.

 

Dessa tankar om att släppa den inbillade kontrollen** fick ytterligare inspiration av gårdagens "Tankar för dagen" med KG Hammar. Lyssna här. " Anden står för det okontrollerbara i Gudsbilden […] och tillvaron." säger Hammar bland annat. Jag blev påmind om Pingstens stora budskap igen och såg det från denna nya vinkel genom det som hänt mellan Kristi Himmelsfärdsdag och Pingst denna vår. Jesu lärjungar fick sitta i den övre salen och vänta på den heliga Ande som Jesus sagt åt dem att göra när han talade till dem innan han lämnade deras åsyn. De visste inte vad de väntade på. Men när Anden kom kände de genast igen henne. Jag har sedan Kristi Himmeslhelgen ridit mig till öppenhet för Andens vind som blåser vart den vill och som jag aldrig kan kontrollera- bara öppna mig för.

 

*ännu har jag inte läst en bok om absolut makt över katter men det är nog bara en tidsfråga

** vi har ju i verkligheten ingen koll alls, vi vet inte ens om vi lever i nästa ögonblick