Emmausvandrarna
Gabriél Velásquez målning av brödsbrytelsen i Emmaus när de bedrövade lärjungarna bjöd, ovetande om vem det var, Jesus att dela deras husrum och kvällsvard
En gång bodde jag på ett Emmaus-hus i Mwanza vid Victoriasjön i Tanzania. Numera betyder Emmaus exempelvis billigt boende i kristen anda men helt religiöst och politiskt obunden runt om i världen. Emmaus-rörelsen startade i Frankrike av den älskade prästen Abbé Pierre, eller egentligen Henri Grouès. Under andra världskriget tillhörde han den franska motståndsrörelsen och räddade judar från förintelsen därför tog han Abbé Pierre som täcknamn. Pierre är den franska varianten av Petrus.
Efter kriget engagerade han sig för fattiga och hemlösa i olika solidaritetsprojekt och så sent som 2004 startade han ett uppror mot hemlöshet i Frankrike. Då hade redan hans Emmaus-rörelse vuxit till en organisation som verkar i 350 grupper i olika länder över hela världen. Förutom att driva härbergen, säljer man t ex second-handkläder och prylar i Sverige, överskottet går till systerorganisationer i tredje världen. Där driver man sjukhus, skolor och olika utvecklingsprojekt.
Abbé Pierre var en god retoriker, i ordets bästa bemärkelse. Citatet här intill låter betyder:
«Inför våra bröder som dör av fattigdom, bör bara en åsikt existera bland människor: viljan att göra det omöjligt att detta fortsätter.»
Nu lite mer påskgodis från pappa Bach:
Efter kriget engagerade han sig för fattiga och hemlösa i olika solidaritetsprojekt och så sent som 2004 startade han ett uppror mot hemlöshet i Frankrike. Då hade redan hans Emmaus-rörelse vuxit till en organisation som verkar i 350 grupper i olika länder över hela världen. Förutom att driva härbergen, säljer man t ex second-handkläder och prylar i Sverige, överskottet går till systerorganisationer i tredje världen. Där driver man sjukhus, skolor och olika utvecklingsprojekt.
Abbé Pierre var en god retoriker, i ordets bästa bemärkelse. Citatet här intill låter betyder:
«Inför våra bröder som dör av fattigdom, bör bara en åsikt existera bland människor: viljan att göra det omöjligt att detta fortsätter.»
Nu lite mer påskgodis från pappa Bach:
Emmaus
Vilken tur att lärjungarna som mötte Jesus på vägen till sitt hem, flyktingar från det hemska som hänt i Jerusalem, gick till en by med ett så vackert namn. Tur för det här är en sådan fantastisk berättelse och namnet Emmaus ger ett så underbart vemodigt och ändå hemlikt intryck. Denna berättelse om de av sorg förblindade lärjungarna som får den uppståndne Jesus till färdkamrat har inspirerat konstnärer, musiker och författare genom tiderna.
Här ovan min käre Caravaggios tolkning av ögonblicket när Jesus bryter brödet och lärjungarna känner igen honom. Här nedan en bit ur en av de vackraste litterära tolkningarna av denna ur "The Waste Land" av TS Eliot och sist en musikalisk tolkning "Abide with me, bliv kvar hos mig" som är en mycket älskad psalm vilken bygger på denna händelse och citerar lärjungarna när de ber Jesus komma in med dem eftersom det snart är kväll. De är trötta men vill ändå inte sluta samvaron med denne främling som fick deras hjärtan att brinna.
Ur The Waste Land av T.S. Eliot
If there were waterDet öde landet översättning:Karin Boye
And no rock
If there were rock
And also water
And water
A spring
A pool among the rock
If there were the sound of water only
Not the cicada
And dry grass singing
But sound of water over a rock
Where the hermit-thrush sings in the pine trees
Drip drop drip drop drop drop drop
But there is no water
Who is the third who walks always beside you?
When I count, there are only you and I together
But when I look ahead up the white road
There is always another one walking beside you
Gliding wrapt in a brown mantle, hooded
I do not know whether a man or a woman
- But who is that on the other side of you?
om det fanns vatten
och inte sten
om det fanns sten
och vatten också
och vatten
en källa
en källsjö i stenen
om det bara fanns sorl av vatten
inte cikadan
och torrt gräs som sjunger
utan sorl av vatten över sten
där eremittrasten sjunger i tallarna
dripp dropp, dripp dropp, dropp dropp dropp
men det finns inget vatten.
Vem är den tredje som går bredvid dig hela tiden?
Räknar jag, är det bara du och jag tillsammans
men när jag ser upp längs den vita vägen
är det alltid en till som går bredvid dig
glider fram i en brun kåpa med huva
jag vet inte om det är man eller kvinna
-men vem är det på din andra sida?
"Du vet att jag har dig kär"
"De trodde att Jesus var borta, de trodde att Jesus var död, då kom han på stranden en morgon som lyste röd." sjöng jag med gråtdarrande stämma i söndagsskolan. Det finns nog ingen utanför min släkt som är så gråtfärdig som jag. Man kan lugnt säga att intet öga är torrt när vi släktträffas till dop eller andra högtider där sång förekommer, speciellt "jesussånger" som min äldsta dotter säger. Denna fina lilla söndagsskolesång är på så sätt en typisk Jesus-sång: man blir så glad av den att man blir rörd och berörd. Jesu praktiska kärlek blir så synlig. När han uppstått från de döda, lagar han frukost till sina sorgsna vänner i stället för att gå upp till Pilatus och säga: Vad var det jag sa?
Nej, Jesus hade helt andra prioriteringar. Jesus hade sagt till kvinnorna som mötte honom vid den tomma graven att han skulle gå före dem till Galliléen och han sa: "Hälsa särskilt Petrus." Petrus, som är så lik mig; så ivrig och passionerad i allt, men ändå en svikare när det gäller. En tanklös person som vill väl men ändå inte gör rätt. Han och hans fickarekollegor återvänder till båtarna, på morognen ser de en eld på stranden. Johannes är den som först upptäcker vem som tänt den. Petrus undrar: Kan det vara sant? Jo, det är HAN, det kvinnorna berättade är sant, han har gått före oss till Galliléen! Petrus, ivrig som vanligt, kastar sig ur båten och vadar i land, för otålig för att orka vänta tills båten lagt till.
Efter den underbara frukosten med bröd och stekt fisk, tar Jesus och Petrus en egen promenad på stranden. Tre gånger hade Petrus förnekat att han ens kände Jesus den där hemska natten då Jesus fängslades. Nu frågade Jesus honom tre gånger: Petrus, älskar du mig mer än de andra? Så här berättas det i Johannes evangelium:
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?" Simon svarade: "Ja, herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina lamm på bete." Och han frågade honom för andra gången: "Simon, Johannes son, älskar du mig?" Simon svarade: "Ja, herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "Var en herde för mina får." Och han frågade honom för tredje gången: "Simon, Johannes son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?" och han svarade: "Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete."
Petrus låter inte pinsamheten och skammen stå ivägen för den kärlek som han innerst inne känt för Jesus hela tiden. Han låter inte skammen ta över så som det blev för Judas som i förtvivlan tog sitt liv. Petrus tog skammen, han vågade bete sig löjligt och kasta sig ur båten trots sin förnekelse, sitt svek. Så modig vill jag bli.
Mercy Street, Peter Gabriel- en sång om nåd tillägnad poeten Anne Sexton.
Nej, Jesus hade helt andra prioriteringar. Jesus hade sagt till kvinnorna som mötte honom vid den tomma graven att han skulle gå före dem till Galliléen och han sa: "Hälsa särskilt Petrus." Petrus, som är så lik mig; så ivrig och passionerad i allt, men ändå en svikare när det gäller. En tanklös person som vill väl men ändå inte gör rätt. Han och hans fickarekollegor återvänder till båtarna, på morognen ser de en eld på stranden. Johannes är den som först upptäcker vem som tänt den. Petrus undrar: Kan det vara sant? Jo, det är HAN, det kvinnorna berättade är sant, han har gått före oss till Galliléen! Petrus, ivrig som vanligt, kastar sig ur båten och vadar i land, för otålig för att orka vänta tills båten lagt till.
Efter den underbara frukosten med bröd och stekt fisk, tar Jesus och Petrus en egen promenad på stranden. Tre gånger hade Petrus förnekat att han ens kände Jesus den där hemska natten då Jesus fängslades. Nu frågade Jesus honom tre gånger: Petrus, älskar du mig mer än de andra? Så här berättas det i Johannes evangelium:
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?" Simon svarade: "Ja, herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina lamm på bete." Och han frågade honom för andra gången: "Simon, Johannes son, älskar du mig?" Simon svarade: "Ja, herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "Var en herde för mina får." Och han frågade honom för tredje gången: "Simon, Johannes son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?" och han svarade: "Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete."
Petrus låter inte pinsamheten och skammen stå ivägen för den kärlek som han innerst inne känt för Jesus hela tiden. Han låter inte skammen ta över så som det blev för Judas som i förtvivlan tog sitt liv. Petrus tog skammen, han vågade bete sig löjligt och kasta sig ur båten trots sin förnekelse, sitt svek. Så modig vill jag bli.
Mercy Street, Peter Gabriel- en sång om nåd tillägnad poeten Anne Sexton.
Påskfirandets världsmästare
På Filippinerna och i Spanen tar man Stilla Veckan på djupaste allvar, man ska ha levt på en annan planet för att inte någon gång ha sett en bild eller hört något om Semana Santa eller de hängivna filippinska katolikerna som låter sig korsfästas på långfredagen. Protestanterna har pappa Bach som skrev den underbarast tänkbara musik både för Stilla Veckan och Påsken. Påskropen skallar i kyrkor fårn Ryssland i öster till Alaska i väster och i afrikanska kyrkor tar påskgudstjänsterna aldrig slut. Överallt där kristna finns firas just nu påsk med klang och jubel.
Men jag vill ändå utnämna mästare i Påskfirande och de återfinner man i Öst, de gamla kyrkorna i mellanöstern och de ortodoxa kyrkorna i det som förr var det Bysantinska riket eller Östrom. Påsken är aldrig gladare, färgstarkare eller mer genomfirad än hos dessa kristna. Påskrop och midnattsmässor i svenska kyrkan och vackra påskägg har tagit mycket av sin inspiration härifrån. Aldrig har jag firat påsk så grundligt som med mina trosfränder från Irak, Turkiet, Israel och Palestina och Afrika. I Tuolluvaara kyrka * firade vi tillsammans hela natten med kristna från öst och syd och aldrig kändes natten lång. Påskvänner som Barock-Olga reser därför gärna mentalt åt sydost i heliga påskatider.
Lyssna till Kassias musik från det gamla Bysantinska rikets 800-tal. En nunna som några sekel före Hildegard av Bingen skrev himmelsk musik. Ensemblen VocaMe sjunger med fjällbäcksklara stämmor. Först hörde jag denna påskiga musik hos den gode Vassilis Boulonassos- alltid lika hörvärd.
* I Tuolluvaara finns en stor flyktingförläggning därav många nationaliteter på de välbesökta påskgudstjänsterna där.
Men jag vill ändå utnämna mästare i Påskfirande och de återfinner man i Öst, de gamla kyrkorna i mellanöstern och de ortodoxa kyrkorna i det som förr var det Bysantinska riket eller Östrom. Påsken är aldrig gladare, färgstarkare eller mer genomfirad än hos dessa kristna. Påskrop och midnattsmässor i svenska kyrkan och vackra påskägg har tagit mycket av sin inspiration härifrån. Aldrig har jag firat påsk så grundligt som med mina trosfränder från Irak, Turkiet, Israel och Palestina och Afrika. I Tuolluvaara kyrka * firade vi tillsammans hela natten med kristna från öst och syd och aldrig kändes natten lång. Påskvänner som Barock-Olga reser därför gärna mentalt åt sydost i heliga påskatider.
Lyssna till Kassias musik från det gamla Bysantinska rikets 800-tal. En nunna som några sekel före Hildegard av Bingen skrev himmelsk musik. Ensemblen VocaMe sjunger med fjällbäcksklara stämmor. Först hörde jag denna påskiga musik hos den gode Vassilis Boulonassos- alltid lika hörvärd.
* I Tuolluvaara finns en stor flyktingförläggning därav många nationaliteter på de välbesökta påskgudstjänsterna där.
Vårskrik och påskrop
Raffaelino del Garbo målade sin vision av uppståndelsen 1510, som ni ser uppfattade han den som en mycket politisk händelse, och visst var uppståndelsen en politisk händelse- maktens människor förlorade rädslan för döden som vapen mot dem som satte sig emot dem. Bara en sådan sak!
När Ronja Rövardotter möter våren gör hon det med ett illtjut som ekar över fjäll och skogar. När Jesus uppstår från det döda, det omöjliga slutet på denna hemska berättelse om smärtande kärlek ,var det bara några förskrämda vakter som ropade av skräck-de var inte vana vid änglar och döda som bröt sig ut från sina gravar.
Senare på morgonen kom Maria från Magdala med balsameringsmyrra tilll graven. Hon grät så att hon inte kände igen Jesus utan misstog honom för trädgårdsmästaren. Det är inte konstigt ingen förväntar sig att någon alls ska uppstå från det döda, allra minst en som dött så lemlästad, så fullständigt söndertrasad som den korsfäste Jesus.
Men precis som våren gör att döden går baklänges i naturen gjorde den smärtande kärleken att döden verkade baklänges och ute i solen går Jesus. Då kommer det första påskropet: Maria springer in till de gömda lärjungarna och ropar ut att Jesus lever.
På samma sätt ropar ännu kyrkan i hela världen just idag* "Kristus är uppstånden-Ja han är sannerligen uppstånden!"
Så här föreställde sig pappa Bach att en av Mariorna vid graven påskropade efter mötet med Jesus**: Vi behöver inte myrra till att balsamera kroppen med, nu passar det bättre med en segerkrans! sångerskan heter Agnès Mellon och det är Collegium Vocale i Gent, Belgien som framför stycket:
*Jo, för i år firar både öst- och västkyrkan påsk samtidigt, det händer inte varje år pga att östkyrkan följer den julianska kalenderna medan väst följer den gregorianska kalendern (den vi tycker är den normala).
**Föredömligt nog textat till italienska så jag får utlopp för min italienska längtan och förstår mer för jag har ännu inte så mycket kunskaper i tyska att jag förstår allt av Bach underbara kantater-men det kommer!
Senare på morgonen kom Maria från Magdala med balsameringsmyrra tilll graven. Hon grät så att hon inte kände igen Jesus utan misstog honom för trädgårdsmästaren. Det är inte konstigt ingen förväntar sig att någon alls ska uppstå från det döda, allra minst en som dött så lemlästad, så fullständigt söndertrasad som den korsfäste Jesus.
Men precis som våren gör att döden går baklänges i naturen gjorde den smärtande kärleken att döden verkade baklänges och ute i solen går Jesus. Då kommer det första påskropet: Maria springer in till de gömda lärjungarna och ropar ut att Jesus lever.
På samma sätt ropar ännu kyrkan i hela världen just idag* "Kristus är uppstånden-Ja han är sannerligen uppstånden!"
Så här föreställde sig pappa Bach att en av Mariorna vid graven påskropade efter mötet med Jesus**: Vi behöver inte myrra till att balsamera kroppen med, nu passar det bättre med en segerkrans! sångerskan heter Agnès Mellon och det är Collegium Vocale i Gent, Belgien som framför stycket:
*Jo, för i år firar både öst- och västkyrkan påsk samtidigt, det händer inte varje år pga att östkyrkan följer den julianska kalenderna medan väst följer den gregorianska kalendern (den vi tycker är den normala).
**Föredömligt nog textat till italienska så jag får utlopp för min italienska längtan och förstår mer för jag har ännu inte så mycket kunskaper i tyska att jag förstår allt av Bach underbara kantater-men det kommer!